Det stora flertalet känner till att Ipred-lagen finns. Men många är osäkra på vad den innebär. Nedan listar jag huvuddragen i den nya lagen som började gälla den 1 april 2009.
1. Svensk domstol kommer att kunna besluta att en internetleverantör ska ge rättighetsinnehavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Ett utlämnande av informationen får bara ske när en domstol har beslutat om detta.
2. Domstolen ska göra en proportionalitetsbedömning vilket innebär att rättighetsinnehavarens behov av information vägs mot andra intressen, däribland den enskildes integritet. För att rättighetsinnehavaren ska få ut uppgifterna krävs intrång i form av fildelning eller omfattande nedladdning. Få nedladdade verk räcker inte, men vad som är få avgör domstolen inte lagstiftaren.
3. Operatören måste följa domstolens beslut. Den som vägrar riskerar böter. Enligt lagen om elektronisk kommunikation måste internetleverantörerna utplåna eller avidentifiera trafikuppgifter som avser fysiska personer när uppgifterna inte längre behövs för överförandet av det elektroniska meddelandet. Detta förändras dock om datalagringsdirektivet införs.
4. Rättighetsinnehavaren kan ställa sina krav direkt till den misstänkte, till exempel att aktiviteterna ska upphöra, i form av ett varningsbrev.
5. Om rättighetshavaren vill få ut skadestånd går frågan vidare till domstol. Där måste bevis läggas fram för att det är personen bakom abonnemanget som också ligger bakom den olagliga nedladdningen eller uppladdningen.
6. Den som döms kan tvingas att bekosta ett sätt att offentligt meddela domen, till exempel genom en tidningsannons. Enligt förslaget ”torde det mycket sällan finnas skäl att namnge intrångsgöraren om denne är privatperson”.
7. Lagen gäller inte retroaktivt.
8. Regeringen planerar att följa utvecklingen och utvärdera hur lagen används.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar